Lögnens Oändliga Fräckhet


Med vilken lätthet den luttrade lögnaren ljuger dig rätt i synen. Det är något jag funderat mycket på under dessa sista två månader. Det hela började tidigt i april med att jag funderade över hur mycket det kunde kosta var och en om vi skulle lösa ut Margareta ifrån gården. Jag skrev något kort om att vi skulle dra av stugans värde från typ 1/4 av gårdens. Inte helt korrekt kanske, men nästan och jag skrev det för att stugan SKA ingå i Margaretas arvslott, enligt avtalet. Den lilla oskyldiga kommentaren fick sen som följd att Birger hoppade på mig om att jag hade fel. Hade Birger läst avtalet? Nej!

.

Birgitta, vad pappa sa för länge sedan var att Margaretas stuga var hennes, alltså vid sidan av värdet på dödsboet. Detta för att hon skulle kunna rusta upp stugan för hennes egna pengar. Så det är samma förhållande som med min stuga på det viset var det sagt. (Såhär skriver Birger 10/4)

.
Efter det här håller både Birger och Margareta på en lång stund som om det BARA finns ett muntligt avtal och att hon fick stugan för länge sen för det värde det hade då. Allt annat än det som de senare säger, då de plötsligt erkänner att det fanns ett avtal EFTER de hör mig berätta att jag läst det. Ska se om jag hittar första gången Margareta nämner detta skriftliga avtal… Jo!
.
Överenskommelsen med pappa var skriftlig, ja. Jag har ikväll letat i de papper som är uppackade sedan flytten hit, men där var det tyvärr inte. Att leta igenom alla kartonger i förrådet eller i magasinet är inte gjort i en handvändning. Är det ett krav får jag naturligtvis försöka. Dokumentet vi skrev då sa förutom att jag skulle ärva stugan (inte gåva) till motsvarande summa som den var värd när jag tog över den. Denna summa var då enl vår uppskattning ca 110 000 kronor. Med tanke på att jag och Pelle bara något år innan köpt vårt hus utanför Hjärsås för 125 000kr (som låg bättre, var större, hade brunn med bra vatten och septitank och i mycket modernare åretruntskick) så tror jag det var högt räknat, men pappa bestämde det och han var alltid noga med att vara rättvis. Avtalet stipulerade också att kostnaden för avstyckning skulle betalas av mig. (Detta skriver Margareta 22/4)
.
Det här kom fram efter Gunnar skrivit och frågat efter skrivet avtal 2 gånger och jag nämnt att det ska finnas en gång mycket noga, men inte ännu nämnt för henne eller Birger att jag känner till innehållet. Jag vill nämligen få se det först ordentligt innan jag säger för mycket. Och sen känner jag nått slags outtalat obehag runt att Margareta inte berättar det här hon säger ovan på en gång, när vi börjar prata om hennes stuga. Det tar 12 dagar innan hon ens nämner det och i det här mailet rättar hon mycket som Birger påstått ska gälla för stugan. 12 dagar borde det inte ta att berätta att hon skulle ärva stugan och inte få den i gåva, som Birger först sagt och som hon då höll med om. Strax innan mailet ovan hade hon fortfarande låtit vag angående att avtalet faktiskt var skriftligt. Mäklaren hon nämner har hon än idag vägrat lämna ut namnet på. Allt för att ha kontrollen antagligen – hon skickade inte ens ut bouppteckningar till oss andra för den behövs om man ska gå till Tinget. Boupptecknaren vi hade anlitat var minst sagt störd över den saken!
.
Sen måste jag faktiskt ÄN EN GÅNG stämma i bäcken när det gäller värdet på stugan. Enligt pappas och min överenskommelse så tog jag över den enligt det värde den hade när jag tog över den. Jag har som ni också kan se i filen också lagt in de utlägg pappa har haft för mig som exempelvis ommålning av stugan, byte av dåliga fönster och nu senast vattenskadan. Allt detta kommer jag m a o ”betala” på samma sätt som om jag istället fått kontanter. Jag ska ärligt säga att jag inte minns om vi då det begav sig sa 100 000 kr eller 110 000 kr (vi bestämde nämligen värdet då), men om det känns bättre för er skriver jag naturligtvis 110 000 kr istället. Jag vill också i detta nämna att stugans avstyckning eller ej påverkade marginellt värdet på gården enligt mäklarens preliminära bedömning. (Margareta 22/4)
.
Det är efter de här avslöjandena om ett skriftligt avtal, som till slut även Birger börjar prata om det som om det faktiskt funnits. Dvs han säger inte ett pip därom förrän Margareta avslöjat att det var skriftligt. En sak säger han dock väldigt noga och det är just det att han faktiskt aldrig läst det! Vad gäller att hon tog över driftskostnaderna, vilket det han skriver betyder, är det inte alls sant. Elen betalade pappa fullkomligt åt både hennes och Birgers stugor och det är den stora, tunga posten. Att få en gratis sommarstuga, utan att behöva betala för elen hela året är väl bara för läckert? Sen att pappa stod för mycket underhåll stämmer och det är därför Margareta lagt in en del av det, för hon vet att pappas avtal sa att hon skulle skött detta, men inte gjort alls på långa vägar det hon borde gjort. Kostnaden för sånt arbete är långt högre än materialkostnaden och det är i stort sett bara materialet hon betalt, när pappa utförde arbetet.
.
Jag har inte sett överenskommelsen men jag har ju pratat med pappa om det många gånger, och ibland med Margareta närvarande, och nu pratar jag om tiden innan han började få dåligt minne. Så det stod helt klart att Margareta tog över det ekonomiska ansvaret då, på gott och ont. (Birger 22/4)
.
Så där var det svart på vitt att Birger bara minns muntliga samtal om vad som tänkas kan ha stått i det avtal som så mystiskt bara försvann ifrån dödsboet. Samtal som han skulle emellanåt haft även med Margareta. Det är här som hennes konstiga kommentar i ett mail angående hennes brist på konspiratoriska talanger kommer in, eftersom det är vad det ordet betyder. Helt enkelt att de samtalade om detta, utan att jag eller Gunnar var närvarande och således inte har en susning om vad som tänkas kan ha sagts. Det är därför vi tjatat om att få se avtalet, som nu både Margareta och Birger erkänt faktiskt upprättats. Ett sånt avtal lägger man i sitt bankfack eller på någon annan säker plats och svamlet om flyttlådor låter bara som en undanflykt. När jag läste det mailet kände jag ett oerhört obehag, mest för att hon inte ens nämnde gången hon visat mig avtalet precis efter pappa dött. Det avtalet kunde ju omöjligen ligga nerpackat i nått förråd, utan det borde hon tagit kopior på och delat ut, samt skickat med bouppteckningen. Samma gäller eventuella skriftliga avtal som Birger kan ha haft. Det har jag ju redan skrivit om tidigare, att det är så normala människor gör.
.
napoleonyad
Slutar del 1 med en bild på storhetsvansinnet.
.
Det som faktiskt först fångat min blick var ändå Margaretas konstiga påståenden om stugpriserna. Det ledde till att jag började lite detektivarbete och inte bara att jag upptäckte att hennes påståenden att marknaden varit stagnant i två decennier var fel, utan att den ökat med över 250% – över inflationen! Jag upptäckte att hennes lägenhet däremot sjunkit i värde med bortåt en miljon. Om man slår ihop det ena med det andra, speciellt en näbbig avsnäsning jag fått – när jag nämnt att hon alltid kunde sälja stugan – som gick ut på att hon minsann inte behövde några pengar, så kan man tänka sig att eftersom hon skulle lägga om ett lån nu i juli kan hon i värsta fall behöva upp emot en miljon. Hade hon lyckats att snabbt avstycka, skriva över stugan och allt sånt hade hon kanske redan nu i sommar hunnit sälja den eller åtminstone ha den som säkerhet. Det är ett möjligt scenario, men inget hon skulle någonsin erkänna vara planen. Det hade nog mer varit troligt hon tänkt sälja till nästa år ändå och stugan kunde ju alltid stått som säkerhet på en något överbelånad lägenhet. Men eftersom hon knappt iddes besöka stugan medan pappa levde är troligheten att den nu kommer blir mer frekvent besökt ungefär lika med noll. Här är ett gammalt mail där hon påstår att det är hennes EGEN förtjänst att hon har en stuga hos av pappa. Helt fel – pappa byggde den stugan själv med mycket hjälp ifrån Gunnar. Birgers stuga byggde de tillsammans, men jag har hört sägas i byn att pappa gjorde merparten av jobbet. Låter sant.
.
Att jag och Bigge har stugor i Gamlaböke beror ju inte på pappa utan vårt eget engagemang. Något vi också satsat pengar och tid i. Precis som Bigge nämnde så finns ju Magasinet.
När jag gick igenom hans papper så såg jag inget som på något sätt tydde på att han inte hade kontroll över sin ekonomi. Visst är det inte det bästa alla gånger att ha mycket pengar på ett bankkonto med relativt låg ränta (han får ränta på det kontot) men samtidigt är det inte en helt dum fördelning att ha ca hälften i aktier och hälften på ett säkert ställe. Och som sagt, min åsikt är att så länge han kan sköta det och har koll så är det helt upp till honom vad han vill göra med sina egna tillgångar. Han är i min mening inte så dålig att han behöver en god man. Inte än i alla fall, men självklart får vi hålla ögonen öppna för förändringar.
Det råder ju ingen tvekan om att våra föräldrar aldrig gett oss ett varmt och kärleksfullt hem där barnen och familjen stått i centrum. Det är tråkigt men något de nog tyvärr sorgligt nog aldrig upplevt själva heller. De har säkert gjort sitt bästa även om vi alla säkert har olika delar vi saknat under åren. Oavsett har vi bara en mamma och en pappa. Gamla och med sina respektive egenheter. (Margareta 24/7 2011)
.
Margareta svarar här på en återkommande begäran ifrån Birger, nämligen att skaffa god man åt pappa. Till slut – 2012 – gick hon med på att bli ansvarig för hans ekonomi. Jag hade velat att Gunnar skulle bli det, men då blev jag påhoppad av Birger och vår mor Alma. Faktum var dock att han aldrig behövde någon som tog hand om hans ekonomi, men genom att hon alltid lät så här söt och rar och underbar så litade vi väl lite väl mycket på henne. För hur det än är så tappar man helt förtroendet för någon som dels glorifierar sin egen insats och dessutom trollar bort avtal på stugan man vill ha helt gratis. Det sista hon skriver i mailet ovan är helt klart fullkomligt osant. Pappa gav oss ett kärleksfullt hem och han hade i sin familj upplevt mycket kärlek. Hans mamma Jannike var en god och kärleksfull mor, säger alla som känt henne. Jättesnäll, men hon var för snäll och tog hand om alla före sig själv. Precis som jag höll på att göra till min död. Hon dog inte mycket över 50 år, medan jag räddades tillbaka till livet och har fått en ny chans. Min barndom var oftast mycket lycklig. De enda tråkiga minnena jag har är av vår mamma och hennes elakheter, eftersom hon särbehandlade sina barn och verkade njuta av se två av oss bli fysiskt bestraffade för skäl som var minst sagt obskyra. Jag brukade säga att jag skulle skriva en bok om min elaka mamma, när jag växte upp. Inte för sent ännu. När Margareta växte upp älskade jag och pappa henne jättemycket och tog hand om henne hela tiden. Tydligen uppskattade hon inte det, av hennes formulering ovan. Ett slag i käften faktiskt. På alla foton ser man henne sitta i pappas knä och jag strax bredvid vakande över henne. Den av våra föräldrar som hade en störd uppväxt med misshandel av två av hennes syskon var mamma, så jag misstänker hon fick en störning då som yttrar sig i psykopatiska beteenden. Birger skyddade också Margareta i allting – t o m när hon fick en kattunge dödad av familjens hund tyckte han det var gulligt av henne. Så hon hade ingen jobbig barndom, utan rena bananskalet. Bortskämd och älskad av alla. Fick till och med ensamrätt till den enda sommarstuga som fanns på gården i pappas ägo innan hon knappt växt ur tonåren, medan jag då redan hunnit gifta mig och fått första barnet. Ingen frågade mig om jag ville offra mig och ta stugan!
.
Ja, Magasinet finns – och??? Vet faktiskt inte varför detta tjat om den saken. (Egentligen vet jag, men jag berättar inte. Schhh!) Tror ni fått det om bakfoten. Mina första barn var små i början av 90-talet och då fanns bara övervåningen. Sen var magasinet uthyrt varje sommar vi kom dit. Tyvärr. Dvs inte mitt val, som ni tycks tro. Magasinet fick vi sen inte bo i på vintern, osv, som ni borde erinra er då vi talat om detta redan julen 2005. (Demensen anas? Behövs fler gode män???) Slutsumman är (oåterkalligt) att ungdomarna inte känner sig hemma där nu – jättetrist tycker jag som tycker det är trevligt att hälsa på min far emellanåt – oavsett egenheter. 
Nej, pengar till att köpa en sommarstuga i Gamlaböke har jag aldrig haft, Margareta. Så rätt.Visste inte ens att du fått köpa din – trodde den fortfarande stod på pappa och att han gett dig inofficiellt nyttjanderätten. Att Birger betalt materialet och byggt sin visste jag dock – på ofri grund har jag för mig. I dagsläget vill jag inte ens ha någon.    
Roligt att höra att du ser att han har koll på sin ekonomi, Margareta. Trodde nog det, för gamla brukar inte upphöra med sina vanor och han har alltid haft sina papper på ett ställe (en grå väska). För övrigt har jag tagit del av vad ni alla tycker och förstår alla era synvinklar. Personligen hade jag lånat Birger pengarna – om jag haft några – och hjälpt Gunnar om jag kunnat i våras. Men du Margareta klarar nog dig själv just nu. Skulle du bli fattig och jag rik en dag i en märklig framtid hade jag dock hjälpt dig också.
Vad gäller god man känner jag inte att jag vet tillräckligt mycket om saken för att se att det vore nödvändigt. Får nog fundera. (Birgitta 24/7 2011)
.
Kom senare på att det var julen 2006, men så hade jag ju svår anemi redan den julen och dödlig när jag skrev det där, så lite demens är väl då tillåten. Kollade upp fotona ifrån den julen, sista gången jag hälsade på Margareta, och jag såg fruktansvärt sjuk ut. Ändå satt hon, Birger och mor Alma och trackade mig om att jag måste åka och hälsa på pappa mycket oftare än jag gjorde och jag måste bo där i Magasinet mitt i vintern under veckodagarna. Barnen kunde klara sig ensamma för de gick ju ändå i skolan, dvs Astrid gick på Förskolan i byn, Harald och Roald på mellanstadiet nån mil hemifrån och äldsta dottern Sigrid gick på högstadier inne i stan. Deras far kunde ta hand om dem, tyckte de, ungefär som om han inte alls jobbade 60 tim/v och aldrig hade någon fritid. Att ta hand om barnen och alla våra 50+ djur har liksom varit min uppgift. Men de tjatade och ingenting jag sa brydde de sig om, för jag skulle bara släppa alla mina ansvar och uppgifter, strunta i djuren och barnen och bo hos pappa. Varför då? För att det bodde en ukrainska hemma hos honom och jag skulle spionera. Dvs det var inte för att ta hand om pappa, utan för att spionera. Jag, som de alla visste redan hade fullt upp hemma med alla ansvar och speciellt vår mor visste att jag i över tre år känt mig sjuk och hängig. Varje gång jag försökt arbeta hade det slutat i att jag var fullkomligt utsjasad och orkade inte göra hushållsarbeten, så det blev fullkomligt omöjligt. Det struntade alla högaktningsfullt i. Pappa själv hade sagt att jag hade fullt upp med mitt eget liv nu och att han ville jag skulle ta hand om mig själv. Han tog hand om sig och den söta ukrainskan hjälpte honom lite grann. Hon var faktiskt helt ok och jag och Gunnar tycker mycket om henne. Birger och Margareta hälsar inte ens på henne – de är fruktansvärt oförskämda. Speciellt Birger, som skrämt livet ur tösabiten med sina hotelser. Då menar jag riktiga hotelser och inte såna där fantasifoster som de hittat på om mig. Här är Margaretas ganska oförskämda svar på mitt roliga svar ovan. I vanlig ordning går hon ifrån smörig till otrevlig så snart jag svarar emot det lilla minsta. Och min korta replik om att jag hjälpt Birger, som just då tiggde pengar av pappa, eller Gunnar, men inte Margareta gör hon om till att det inte hade med saken att göra, fast det var just precis EXAKT det vi diskuterat, pga Birgers tiggeri. Av hennes svar ser vi här att hon tigger pengar av pappa till underhållet av stugan, som hon redan nu 2011 hävdar hon helt betalt själv. Enligt det uttjatade avtalet – muntligt eller skriftligt – var det ju hon och hon ensam som skulle betala allt underhåll ändå, så då får hon väl göra det eller säga upp ansvaret för stugan. Sånt här självömkande skit äcklar bara mig!
.
Nu vet jag inte till varför den här diskussionen kom att handla om min ekonomi, eller någon annans för den delen. Krasst sett så betyder inte det något – hur krisartat det än kan vara för den enskilde. (Och naturligtvis skulle vi hjälpa varandra om vi haft pengar).  
Birgers fråga som jag tolkade den var om vi ansåg att pappa behövde en god man eller ej. Utöver att jag svarade på det så kommenterade jag en del av de inlägg ni andra hade skrivit om. Och rörande Magasinet har du helt rätt i det. 
Tyvärr fick ju inte jag och Birger tag på dig per telefon den kvällen vi ringde Gunnar. Det hade ju varit bra att ta den här typen av frågor muntligt så att det inte blir onödiga missuppfattningar. Helst allihop samtidigt. Rörande stugan så har jag inte köpt den men de senaste 20 åren har jag stått för allt underhåll. Bara hittills i år har jag lagt 13000 kr på det. Mer skulle behövas, men det har jag inte pengar till. Och ja, även jag bad pappa om hjälp med det. Önskade  mig det t o m i 40 årspresent, men nej.(Margareta 24/7 2011)
.
I det här mailet ser vi att Margareta fått stugan redan 1991, dvs när hon fyllde 20 år. På den tiden var hon tillsammans med sin sons far och de hade en egen stuga i en skog nere i Skåne – kanske 8 mil ifrån Gamlaböke. Så varför skulle hon ha den här stugan också? Det är väldigt konstigt ju mer jag tänker på det. Gunnar, äldste sonen och den som mest hjälpt till med stugbygget – t ex ansvarade han för all elinstallation i alla byggnader på gården, även i stugan när den till slut drogs dit – han var vid den här tiden 33 år, gift och de väntade 1991 sitt första barn. Hans familj bodde i en skokartong uppe i Stockholm och han var höginkomsttagare jämfört med Margareta, som knappt slutat gymnasiet. Som sagt, ju mer jag tänker på det ju konstigare blir det. Jag själv var 29 år, gift och hade en nyfödd liten dotter sommaren 1991 och vi bodde i ett nyköpt gammalt hus i Västmanland. Jag hade precis fått arbete vid kyrkan och min man jobbade för Riksskatteverket. Det skulle dröja många år till innan Margareta fick barn och gifte sig och sen blev det inget mer barn och äktenskapet gick i kras pga all deras otrohet. Det var vad jag förstår Margareta som började med den ovanan för hon förstod inte att karlar på konferanser ligger med vilket fruntimmer som helst och det betyder absolut ingenting. Sen fortsatte väl hämnderna till absurdum och stackars lille Sebastian hamnade i mitten. Sen gifte pappan om sig och han fick en snäll reservmamma och det var nog tur det. Sebastian är en rar kille och om det finns någon jag blir ledsen över att förlora pga av Margareta och hennes feta gubbes lögner och hotelser så är det han. Trots att jag är hans gudmor har jag aldrig fått lov att ha honom här någon sommar. Antagligen inte för att jag skulle påverkat honom i positiv och medmänsklig riktning, dvs lärt honom tänka själv och inte bara upprepa fakta han hört andra säga, som han gör nu. Det är nämligen talanger Margareta håller högt och hon kan samtala i timmar utan att säga en enda originell tanke. Bara repetetion.
.
Image-0002
Slutar del 2 om arkeologiska utgrävningar.
.
Det som är nytt i den här soppan är dock varken att Margareta tycker hon betalt stugan genom att underhålla den och bruka den. Inte heller att Birger aldrig varken sett eller läst det skrivna avtalet är nytt, för att det där har jag avhandlat i tidigare artiklar. Det som dock är nytt är något jag skrev en del om i en av mina dagböcker dagarna efter min födelsedag. Eftersom det var min födelsedag så försökte förstås vår mor Alma än mer intensivt ringa mig. Sen hon tog sida i den här tvisten om avtalet och lovade vittna för Margaretas sida angående innehållet så har jag hållt mig borta ifrån henne. Dels för att jag sagt till henne att hålla sig utanför och ändå lägger hon sig i, dels för att hon helt klart inte brydde sig ett piss om det faktum att jag läst avtalet och inte behöver höra någon annan som läst det intyga hit eller dit. För hon skulle intyga något som INTE stod i det, utan som tydligen Margareta dikterat hon skulle intyga, vad jag förstod. Tyckte det lät konstigt, för om mamma läst det borde hon väl intyga samma som jag läste? Men då är det förstås så att hon aldrig läst det? Precis! För när jag inte ens på min födelsedag vill tala med henne skriver hon mig ett mail. Inte precis det mail jag förväntat mig få på min födelsedag heller. Hon har förresten inte skrivit ett enda mail på väldigt länge, så att hon valde min födelsedag kändes extra onödigt. Kanske för att göra jobbet bättre, eftersom Brutus och såna förrädare gärna sticker kniven i ryggen. Att skriva annat än ”grattis” på ens födelsedag är som en kniv, speciellt när man helt klart menar att födelsedagsbarnet inte är vid sina sinnes och saknar några hästar i stallet. För om man ”inbillat” sig att man läst ett avtal man aldrig i verkligheten lagt ögonen på är man redo för tvångsintag. Fullständigt schitzo med hallicinationer!
.
Mig synes att man har trasslat in sig i vittnespsykologi, inte i sakfrågan. Människor minns en situation olika. Båda kan svära på att de uppfattat saken på sitt sätt. Sånt är välkänt i domstolar. Men det är ju helt oväsentligt för vad ärendet gäller här. Ingen förnekar att Jan avtalade med Margareta att hon skulle överta stugan och ansvara för underhåll mm och att värdet skulle tas upp i bodelningen till 110 000 kr. Eftersom stommen till huset uppfördes svart av (farfar) tillsammans med den s.k.tangomålaren i början av 1960-talet och att herrarna därefter avled utan att huset blivit färdigt så har det formellt sett aldrig blivit registrerat någonstans. Jan lappade ihop det nödtorftigt. Men när han började bygga ett hus till sig själv ville han slippa ta hand om det s.k  tredjevångshuset också. Det var bara halvfärdigt, svartbygge och gick varken att sälja eller hyra ut. För Jan var det en vinst att slippa underhåll och ansvar. Om inte Margareta tagit över huset hade det fått förfalla och skulle nu inte ha något värde alls. Alltså vinner alla på att avtalet fullföljs. Som bekant mådde Jan inte så bra sista tiden och kan mycket väl ha slängt en del papper. Eftersom det är helt oväsentligt kan man strunta i det. Alla vet att avtalet finns, muntligt eller ej. Ingen boutredningsman kan reda ut mera. (Alma 1/6)
.
Som alla kan se så handlar HELA mailet – skrivet på MIN födelsedag – om att jag ljuger så jag blir blå om att avtalet fanns i dödsboet EFTER pappas död. Således kan han ju inte ”ha slängt” det som hon insinuerar – om jag inte ljuger alltså. Allt skit hon skriver om att vittnen vittnar falskt må vara sant, men i det här fallet har bara jag svurit en ed och jag har ingenting att tjäna på att ljuga. Däremot VÄGRAR Margareta att svära en gruvlig ed, utan istället hävdar hon bara att hon 100% talat sanning hela tiden. Om vad och exakta detaljer nämner hon absolut ingenting i det löftet. Jag däremot fyller min ed med dels detaljer sen även ett VITTNE. I en rättegång måste du framföra ett TROVÄRDIGT vittnesmål, dvs du måste hålla dig till samma story, mycket detaljer och som helst ska konfirmeras av ett vittne. Inte heller Gunnar tjänar på att ljuga om att han såg mig läsa avtalet ifrån Margaretas hand EFTER pappas död. Det mesta som vår mor skriver i det där mailet är rena svamlet. Stugan hade stått färdig sen många år tillbaka när Margareta fick den. Men en sak stämmer säkert – att hon tjatade till sig stugan då pappa flyttat in i det nybyggda huset. Han ville så gärna ha sin lillflicka nära sig, kan man tänka. Sen hyrde Margareta ut stugan åt höger och vänster i många år, vilket drev pappa till vansinne. Han till och med beklagade sig till mig över detta hennes oskick. När man läser morsans mail ser man precis varifrån de där bortskämda slynglarna fått sin bakvända syn på förmåner. Vrid lite på sanningen hit och dit och se till att alla tycker du offrar dig när du roffar egentligen. Hennes utsaga att det är typ oväsentligt att vi alla får läsa avtalet är helt felaktigt, då varken jag eller Gunnar minns någonting om att Margareta ska ha fått stugan för något speciellt värde. Tvärtom stod det tydligt att stugan skulle ingå i hennes arvslott vid skiftet. Till vilket värde kan inte ens vår mor uttala sig om, eftersom det strax visar sig att inte heller hon någonsin LÄST avtalet. Här dissar hon min mans Christians svar på hennes dissning av min och Gunnars titt på stugavtalet EFTER pappas död, den 30/9 2012, efter Margareta och hennes tjocka gubbe varit ensamma i dödsboet och rotat runt i lugnan ro, medan vi andra var hemma hos oss själva!
.

Nu är det ju så att jag är den enda som varit med hela tiden från början till slut. Jag trodde att det skulle vara värdefullt för er att få veta förhistorien. I de gamla gränstrakterna mellan Danmark och Sverige har man i århundraden undvikit myndigheter och gjort som man själv tycker. Det har varit enda sättet att överleva i gamla gränstrakter. Och därför bygger man t.ex svart och är mycket försiktig i all kontakt som kan bevisas. Det är förstås inte så bra när svenska myndigheter vill ha klara papper på allt. Jan hade först inte bygglov för en villa heller, bara för förråd. Det fanns ett skriftligt avtal ang. stugan och Margareta, men jag har inte sett det i skrift, bara hört det muntligt. Det utesluter ju inte att något skriftligt finns eller funnits. Ta det lugnt!  I sorg finns mycket aggressivitet – men håll distansen ändå! Allt går över och allt ordnar sig till sist. (Alma 1/6)

.
Så hela Birger och Margaretas raljerande om att Alma, min själ, skulle intyga det skriftliga avtalets innehåll blir bara ren ”bullshit”, för allt hon kan göra är att svamla om förhistorier och en massa skitsnack om sin fd man, i vanlig ordning. Han arbetade hela sitt liv vid kommunkontor med förvaltning och kunde byggnadslagar och hela baletten som baksidan på sin hand. Alma jobbade på psyket och kunde inte mer än det hon svamlar ovan om saken. Hennes tjafs om aggressivitet borde hon rikta mot sin svärson – Margaretas gubbe – som redan innan det här mailet sagt att han polisanmält mig för hotelser och gud vet vad, bara för att jag vägrar ljuga. Bara sånt som såna där icke-aggressiva människor gör? Hotar snälla små damer på landsbygden med polisen för att få dem att hålla käften? Tror inte det. Låter mer som storstadsgangsters utan känsla för hyfs och redlighet. Det var förstås han och Margareta som stal avtalet ifrån pappas hus. Av någon kuslig anledning ville dock Margareta att jag snabbt läser det, medan hennes gubbe hämtar något nere i stugan. Just då, när jag läser det, stiger Gunnar in genom dörren och går fram till oss. Tur var det för annars vet jag inte om jag orkat stå emot dessa oförskämdheter och förolämpningar. Mitt sista hopp om att någon av mina närmaste släktingar skulle förstå att det var jag som kunde vittna detaljerat och hade ett ögonvittne och som berättade sanningen försvann, när ingen visade minsta intresse för sanningen.  Det hur tydligt det än var att Margareta valsade för hon kunde inte återge någonting om nånting längre och det var hon som helt saknade något vittne till det hon beskrev i ett mail i april. Det fast hon stöddigt hävdat att JAG inte hade något vittne strax innan Gunnar bestämde sig för att träda fram och säga vad han sett. Han tvekade en stund i hopp om att förnuftet skulle segra och Margareta skulle sluta tramsa. Det hon beskrivit var att hon och jag istället bara diskuterat det skrivna avtalet i pappas hus sittande på en soffa och i hans säng. En situation hon sen aldrig återvände till månaderna efter eller kunde berätta fler detaljer omkring. Istället började hon minnas FÄRRE saker tills hon inte alls visste vad bråket handlade om. Ärliga människor börjar minnas FLER saker ju mer man talar omkring en gammal händelse och de är ganska konsekventa och sammanfaller med andra personers minnen från samma tillfälle på något vis. Åtminstone vad gäller viktiga detaljer, som ett avtal som äntligen upptäckts varken jag eller Gunnar innan den där kvällen ens hört talas om. Det är en särdeles viktig detalj i ett vittnesmål, just för att vi BÅDA såg det. Två vittnesmål alla våra närmaste släktingar fullkomligt ignorerar. Istället väljer de att ”tro” på Margareta och hennes hotfulla tjocka gubbe. Här är mammas svar till Gunnar när han vägrar tala om någonting personligt med henne för att inte ge henne mer bränsle som hon antingen själv eller hennes två oantastliga avkommor kan använda för fler överdrivna projektioner:
.

Eftersom alla verkar rädda och inte vågar prata undrar jag bara vem det är som hotar och förbjuder andra att prata med de närmaste släktingarna. Att skaffa sig makt genom skrämsel och kontroll är ett allvarligt varningstecken. Vad är det som inte får avslöjas? Så beter sig kontrollfreak och diktatorer, inte vettiga familjemedlemmar. Jag har ju arbetat med människor i olika kriser hela mitt yrkesliv och vet vad som är klokt och bra. och det är aldrig tystnad och kontroll. Jag hoppas att man börjar prata med varann igen! Och ingen har förstås rätt att förbjuda andra att tala med vem de vill.   Det tillhör grundläggande mänskliga rättigheter. Ha det så bra och hälsa hela familjen! (Alma 2/6)

.
Det där med diktatorer låter som exakt något jag i tidigare mail kallat Birger för, så det kändes konstigt för här åsyftar hon faktiskt min lille snälle Christian. De har tät kontakt, mor Alma och hennes två barn Birger och Margareta. Därför vill inte jag tala med henne för när jag sagt personliga saker verkar Margareta fått ta del av det och nu baserar hon tydligt sin ihoptotade historia om min psykiska kollaps på överdrivna historier ifrån mamma. Den kollaps som enligt henne ska ha skett för att jag har så mycket problem i min familj just nu och dessutom som någon konstig sen reaktion på pappas död. Inte alls en naturlig ilsken reaktion av att hon ljuger som en häst travar, att Birger är en oförskämd skitstövel och att hennes man är en fet ilsken pittbullterrier med relationsproblem. Hans falska vänlighet har stått mig upp i halsen i många år, eftersom det inte passar ihop ett dugg med vad hans kroppsspråk och mimik säger att han egentligen tycker om en. Ger mig kalla kårar av obehag sånt där. Sanna, varma människor, som verkligen bryr sig ger mig en varm skön känsla i magen. Den gubben gör mig panikslagen och triggar kräkkänslor av en odefinierad olust. Kan ha att göra med att han gjort otillbörliga närmanden mot mig för många år sen och jag har väldigt svårt för såna där slemmiga typer som inte kan skilja på mitt och ditt. Tyckte väl att eftersom Christian inte var där kunde han passa på att göra som han vill. Tror inte det! Önskar idag jag gett honom en fet jävla smäll. För att återgå till mor Almas mail så har hon faktiskt ställt helt korrekta frågor. Problemet är bara att hon redan fått alla svaren. Dvs hon vet redan att det är Margareta som vill tysta att jag läst avtalet. Det är svaret på hennes fråga ”Vad är det som inte får avslöjas?”. Att jag läst hennes avtal EFTER pappa dog och att Gunnar också sett det – och dessutom i Margaretas egen lilla hand. Margaretas gubbe, som jag numer mest kallar ”Klister”, började hota mig i mail efter mail och Alma har åtminstone läst ett av hans hotmail. Visserligen anklagade han mig för att hota, men det är så psykopater gör – projicerar över ett obefintligt hot mot sitt offer. Men att bli anklagad för att hota någon när man inte gör det uppfattas förstås som ett reellt hot mot min person. Sen hotade Klister i nästa mail med att direkt skicka in en polisanmälan nästa dag, så där fanns väl ingen tvekan vem som hotar vem. Dock skulle han anmäla mig för hotelser, sa han, fast som sagt han ännu inte kunde tala om vad jag hotat om. Antagligen kände han sig hotad, eftersom jag sett avtalet i hans frus lilla hand. Det enda som jag förstod av Birger skulle kunna menas med gubbens hot-tjat är att jag svurit en gruvlig ed på det viktigaste i mitt liv, vilket naturligtvis är min familj och inte mitt liv, eftersom det är oviktigt jämfört med dem. Dock säger jag inte i min ed vad som är det viktigaste, bara att om man svär eden så bör man tänka på att inte det är så bra att ljuga för då inträffar just det som eden handlar om. Dvs man förlorar det viktigaste i ens liv. Hittintills har bara jag svurit någon ed och Margareta typ lovar att jag svär falskt, men hon uttrycker inte själva eden, dvs hon svär inte på det viktigaste i hennes liv att jag svär falskt. Oavsett så säger Margareta med det rakt ut till mig att hela min familj ska dö, eftersom jag svor på det viktigaste i mitt liv och det är dem. Ganska trevligt av henne. Sen påstår hennes gubbe att det är JAG som hotar dem?? Ok, det var verkligen sinnessjukt.
.
För det första föreslår jag att du för ditt eget bästa tar bort den videon från internet eftersom den innehåller ett hot vilket är olagligt. 
För det andra förslår jag att du tänker igenom vad du håller på med. Vad är syftet? Vad hoppas du kunna åstadkomma? 
För det tredje skulle jag föreslå att du tänker igenom logiken i vad du hävdar. Om vi antar att ingen av er ljuger så finns det ju ett tredje alternativ, nämligen att någon annan ”ljuger” eller helt enkelt inte har talat om vad han eller hon gjort. Du bör sluta tänka i termer av att den ene ljuger och den andre talar sanning. Det leder dig fel. (Birger 27/5 – min bröllopsdag!)
.
Ja, man kan verkligen undra vad den där Birger menar med det här totalt meningslösa svamlet. Hur vi än analyserar det begriper vi inte ett smack. Att följa FAKTA och BEVIS leder en fel, avslutar han sen alltihop med, om man tänker på vad jag VET och SETT och vad jag har VITTNE om att ha sett. Och det där hotet igen som alla tjatar om i patetiska försök att skrämma mig till tystnad. För om jag får gissa så skulle Margareta svära på hennes fejktuttar eller löshår eller något annat ytligt. Ursäkta skämtet – men jag hade lagt en välsignelse runt deras avkomma så om hon försökt svära på dem hade det inte funkat och det funkar inte ens med Karma då det inte är överförbart på det sättet. Kan ju säga att eftersom hon i praktiken lovar att jag ljuger har jag istället aktiverat vad jag tror skulle vara det värsta för henne rent Karmiskt och det är materiell kollaps och förlust av status. Det är DET jag anser vara det värsta av det värsta som kan hända henne. Min personliga åsikt bara och därför aktiverade jag just det pga hennes lögn om hennes absoluta sanningsenlighet. På vilket sätt ska rättsväsendet hantera det där hotet menar Birger och Klister? Ska jag göra en George Soros på henne och kollapsa hela världsekonomin – helt på egen hand? Eller ska jag se till att hon förlorar jobbet genom att bli högsta chef på hennes firma och ge hennes sparken? Hur troligt tycker de att de scenariona är och hur ska myndigheterna straffa mig för sådana intentioner? Dessutom får man inte göra som Birger sen gör – klipper och klistrar ur en video olika delar av meningar som han sen skickar runt till olika personer bakom min rygg och påstår att jag ska ha sagt. Jodå, jag har fått höra om det också. Ungefär som Margareta som ringer och ljuger om mig för olika människor som känner mig. T ex pappas storasyster, när hon ligger sjuk i lunginflammation. Fastern skrev ett konstigt mail till mig på födelsedagen, men åtminstone kom hon ihåg att gratta. Fast hon läxade upp mig som en olydig skolflicka, att jag ska vara snäll mot mina syskon, fast det är de som LJUGER och HOTAR mig och min familj för att skrämma mig till tystnad. Så varför frågar mor Alma som hon gör i sitt mail till Gunnar? Hon vet vem som döljer något – Margareta. Hon vet vilka som hotar – Klister och Birger – och vem som hotas – jag som läst avtalet. Allt för några futtiga tusenlappar till i plånboken de ska kunna festa upp. För festa har de gjort sen pappa dog – ialla fall Klister och Margareta. Angående Birgers fråga vad jag egentligen hoppades uppnå med min ed kan jag ju säga att jag ville att alla skulle visa på vilken sida de står tydligt – den svamliga bullriga lögnen som sprider förtal så fort den bara kan så att alla ska tro ont om sanningssägaren, eller den kristallklara diskreta sanningen som berättar sig om och om igen utan förvirring och utan plötsliga minnesförluster. Lögnen minns inte, ändrar, hotar och projicerar. Sanningen kommer ihåg, bevarar, berättar och förklarar. Nu vet jag vilka som inte kan skilja rätt från fel och vilka som älskar mig och vilka som hatar mig. DET var syftet med provokationen att berätta i en helig ed EXAKT hur det gick till när jag och Gunnar såg det SKRIVNA avtalet på den stuga som pappa lät Margareta använda i över 20 år.
.
0363
Slut på del 3 och bästa fotot på Birger jag hittade.
.
Tror jag slutar helt där även om jag inte alls följde det jag skrivit i min dagbok, som det var tänkt. Fick med en hel del av materialet jag skrev om och hittade en del mail omkring de frågorna, men framförallt tycker jag att det syns tydligt genom alla dessa bloggningar med mail vilka som svamlar så man blir snurrig i bollen. Det är säkert så de gjort mot mig och Gunnar hela våra liv. Genom att köra sina små spel, svammel och dra empatikort hit och dit så har vi innan vi vetat ordet tappat fotfästet och glömt bort det viktigaste i hela kråksången – i det här fallet att varken jag eller Gunnar någonsin hört pappa tala ett skit om alla de där ”muntliga avtalen” vi ska följa nu när Margareta och Klister ”tappat” bort både sitt eget avtal och pappas kopia. Inget bludder och svammel härifrån till Kina kan få min hjärna att sluta inse att det är vad de försökt göra och när de misslyckades och vi tröttnade och bad om en oberoende boutredningsman för att slippa deras hotelser så skickade de sin mamma (!) på oss på min födelsedag. Det var väl snällt av dem. Som sagt, sist hon skrev ett mail till mig innan dessa var ett mail i januari om min son Roalds födelsedag. Innan dess skrev hon några få mail innan pappas begravning i oktober förra året. Ett var för att vi skulle hjälpa henne med hennes el i stugan i Östergötland, ett var om pappas minnessida jag gjort och ett var ett mycket kryptiskt och underligt mail som hänvisade till något Margareta ska ha spritt ut. Skickar med det för att ni ska kunna se vad jag menar:
.
Har försökt ringa dig men det är upptaget hela tiden. Margareta sa något om att våra misstankar besannats. Berätta! (Alma 16/10 2012)
.
Således är det någon slags skvallercentral eller nått för ärligen fattar jag inte ett dugg såhär många månader senare vad hon menar. Ingenting speciellt har hänt annat än att pappa dog den 28/9 2012, kattungar föddes dagen efter, en dog och så minns jag ingenting mer.  Jo, jag gjorde en vacker minnessida till pappa som du kan hitta på min domän med samma namn som den här bloggen. Kolla bara upp min gröna familjegrupp och gå in på medlemmar så ska den finnas där! (Kollade upp mina skickade mail och såg vad det var – inget trevligt alls, men heller inte något att vara alltför uppspelt över. Bara en parasit som äntligen blev portad med hjälp av Axilur!)
.
http://vetteljus.org – besök gärna min domän och glöm bort den här världens vansinne!
Annonser

One thought on “Lögnens Oändliga Fräckhet

  1. vetteljus skriver:

    Visste inte om jag borde publicera det sista mailet Gunnar fick ifrån vår mor Alma för det var bara för sjukt. Det fick alla att sätta i halsen, men samtidigt är det det perfekta exemplet på hur Alma projicerar över på oss som berättar sanningen det hotfulla och aggressiva beteende som hennes älsklingar håller på med. I det här mailet säger hon att min man gör det som Margaretas man gör – hotar mig. Min bror Birger hotar mig också hej vilt och om jag orkar ska jag lägga in lite jag fått runt hans obehagligheter, men ärligen så tar sånt här tid att orka ta itu med för det är så himla SJUKT. Allt de Margareta säger är så obehagligt för hon låter så ”frisk” och omtänksam, samtidigt som vi här VET att allt hon säger är ren smörja. Det ger oss kalla kårar längs ryggraden för det är fullkomligt tvistat. Nu har jag ju kollat upp sånt här och det finns visst en typ av människor som är omöjliga att vinna mot, sägs det. Psykopaterna! De kan döda små kattungar, stjäla andras värdefullaste ägodelar och bränna ner miljonbelopp och ändå komma ut ur hela katastrofen som oskyldiga offer. Jodå, det har min syster kunnat i hela sitt liv, medan jag haft svår ångest för att nysa i fel riktning och inte pga det få skyllen för alla världskrigen och den pågående ekonomiska kollapsen samtidigt. Därav min osäkerhet att alls våga göra någonting, för allt har liksom blivit mitt fel oavsett om jag haft det minsta att göra med något eller inte. Miljonbranden blev dock inte mitt fel, utan hennes kompis Lottas och förstås pappas för han skulle ju då ”passat” henne. Man kan ju tycka att kunde jag passa mig själv i den åldern utan några som helst katastrofer, döda katter eller nedbrända skoga, kunde hon också det, men allt hon har gjort har alltid blivit någon annans fel. Så jag tror pappa tog på sig ansvaret, som varande vuxen, för det upptåget. Han borde gett henne ett stort kok stryk, som han fick order av mamma att göra emot mig minst en gång i veckan när jag var pytteliten, utan att jag en enda gång visste VARFÖR. Inte hade jag eldat upp skogar eller riskerat hela samhällen. Inte hade jag dödat kattungar eller stulit saker för tiotusentals kronor. Har absolut ingen aning varför jag alltid fick stryk!

    Här är hennes otrevliga mail till Gunnar:

    Jag fick ett mail från Christian där han skrev att ingen i hans familj fick ha någon kontakt med mig. Sjukt! Jag har inte på något sätt skadat någon där och de behöver verkligen ha en äldre människa att prata med. Det är kanske Christian som hotar? Uppenbarligen breder rädslan ut sig av någon anledning. Rädsla och tystnad löser inga problem. Men om någon/några känner sig för trötta eller för övrigt ur gängorna kan det ju vara skäl att dra sig undan en tid. Då är det ju klokt att ta time out ett tag. Är det skälet?

    Inget av det hon skriver är sant, för Christian skrev på min uppmaning att ingen i familjen VILL ha kontakt med henne och att skälet var att hon tagit part EMOT mig och påstår att jag ljuger. Och att hon tagit då parti FÖR de som svartmålar mig och försöker knäcka mig. Hur mer tydligt kan det bli?

    vetteljus.org

    Gilla

Kommentera

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s